Startsidan    |    Turist i Sjuhärad    |    Fiske    |    Bokning    |    Info    |    Annonsörer
Våra fiskar
Här möter du Sjuhärads bästa fiskar. I Sjuhäradsområdet kan du fiska en rad olika arter som alla har sina särdrag. Vi har sammanställt en beskrivning om vardera av de olika arterna som man kan hitta här i området, allt för att skapa gynnsammare förutsättningar för din fisketur i Sjuhärad.
Du kan bland annat hitta information om hur de olika fiskarterna ser ut samt var deras favoritställe i de olika sjöarna och vattendragen är. Allt för att din fiskesemester i Sjuhäradsbygden skall bli så lyckosam och fridfull som möjligt.

"Skit fiske"!
Gädda
Gäddan har en långsmal kropp med ryggfenan placerad långt ner mot stjärten och ett stort huvud med en väldig mun fylld av vassa tänder. Fisken är gulgrön med mörkare rygg och ljusare fläckar längs sidorna.
Gäddan kan väga upp till 34 kg och bli upp till 1,5 meter lång. Honorna kan bli betydligt större än hanarna. Vikten på en gädda som man kan träffa på i svenskt vatten ligger vanligtvis på 1-4 kg.
Gäddan är en rovfisk och lever helt uteslutande av annan fisk, inte sällan av andra gäddor. Den brukar vara väl gömd och lurpassa på sitt byte och sedan göra ett kraftigt utfall när bytet är tillräckligt nära.
Gäddan förekommer nästan i alla sjöar och åar och trivs gärna i vassruggar och på grunt vatten invid stränderna. Bästa säsongen för att fiska gädda är höst, vinter och vår.
Abborre
Den gröna abborren är lätt att känna igen med de mörka banden som pryder sidorna samt de karaktäristiska röda bukfenorna.
Färgen skiftar beroende på i vilket vatten abborren lever, de kan vara ljust gröna eller nästan svarta.
Fisken kan nå en vikt av 4,7 kg och bli 51 cm lång. Normalt blir den sällan över 0,5 kg i våra vatten och honan blir större än hannen.
Abborren är Sjuhärads mest förekommande art.
Som liten är abborren en stimfisk men äldre och större exemplar lever oftast ensamma.
Bästa säsongen för att fiska abborre är under höst och vinter.
Fisken smakar som bäst när den väger under ett kilo.
Gös
Gösen kännetecknas av en långsträckt kropp med mörk sidolinje. Ovanför linjen är färgen grå med dragning åt brunt eller grönt. Sidorna är silverfärgade eller grå och buken vit. Den ljusa ryggfenan har svarta stora fläckar och vassa strålar.
Gösen blir upp till 130 cm lång och kan väga 15 kg, men fiskar från 0,7-3 kg är vanligast i våra vatten.
Gösen är en rovfisk som är anpassad till att jaga med hjälp av synen
Gösen förekommer i en del av Sjuhärads sjöar. Gösen trivs bäst i grumliga, näringsrika vatten. Den lever ett enskilt liv och håller sig borta från stränderna.
Gösen är en av de mest välsmakande sötvattensfiskarna med fast, magert kött. Gösen anses som bäst på höst och vinter, när det är kallt och den går på djupa vatten.
Till sidans topp
Regnbåge
Regnbågen är en medlem av laxfiskfamiljen som spridits över stora delar av jorden från den amerikanska västkusten.
Lättaste kännetecknet är det breda rödvioletta bandet längs sidorna. De svarta prickarna återfinns på sidor, rygg- och stjärtfena.
Regnbågen kan väga upp till 15 kg och bli upp till 80 cm lång. Vanligast ligger vikten på vild regnbåge under 1 kg medan odlad väger mer, men sällan över 5 kg.
Arten inplanterades i Sverige på 1890-talet. All regnbågslax som finns i vilt tillstånd i svenska vatten är odlad och då för sportfiskeändamål. Den odlas i hela landet, både i söt- och saltvatten.
Smaken är ganska lik laxens och färgen på fiskköttet kan variera från ljusbrunt till rosa, rött eller nästan vitt.
Till sidans topp
Öring
Öringen är silvrig med grön- eller brunaktig rygg, svarta och röda fläckar längs sidan och ofta en gulaktig undersida.
Arten skiljer sig mycket i utseende och storlek från bestånd men den kan väga upp till 50 kg och bli 110 cm lång. I svenska vatten kan den nå en vikt av 15 kg.
Öringen påträffas över nästan hela Sverige i olika bestånd; havsöring, insjööring och bäcköring. Beroende på var de lever skiljer man på öringar som är havsvandrande eller lever i insjö respektive bäckar.
Öringen är en god matfisk och har ett lätt och fint kött, ofta rött.
Till sidans topp
Sutare
Sutaren kännetecknas av sin bronsfärgade och säsongvis sotsvarta kropp med små fina fjäll. Sutarens fenor är grönaktiga och längst fram vid var mungipa finns en skäggtöm.
Fisken kan bli upp till ca 9 kg men i svenska vatten blir den normalt 70 cm lång och nå 4,8 kg i vikt.
Sutaren är vanlig i södra och mellersta Sveriges sjöar och åar. Sutaren befinner sig oftast nere vid botten bland det grumliga vattnets växter där den söker sin näring.
Fisken fångas bäst under höstperioden och är en fin matfisk.
Till sidans topp
Mört
Mörten är en silverglänsande fisk med röda fenor och ögon.
Arten skiljer sig i storlek från bestånd men blir vanligen 20 cm lång och väger sällan mer än 0,5 kg.
Mörten är en av de vanligaste bland Sveriges insjöfiskar och finns över hela landet. Mörten simmar ofta i stim i skilda delar av en sjö.
Mörten är numera ingen matfisk i Sverige men den används i stor utsträckning som agnfisk.
Till sidans topp
Havsöring
Havsöringen har väldigt många likheter i sin utformning som laxen. Skillnaderna är att havsöringen är en fläckigare kropp.
I Sverige kan en havsöring bli 110 cm lång och väga upp till 15 kg.
Havsöringen kan man finna i både åar och älvar och trivs bäst på grunda vatten. Fisken livnär sig som ung på insekter och snäckor, väl i havet övergår arten till att äta annan fisk.
Till sidans topp
Braxen
Braxen har en samman- tryckt kropp och rygg- puckel. Munnen är liten men kan skjutas ut när fisken letar efter mat. Alla fenor är mörkgrå och stjärtfenan är djupt kluven. Färgen är gråsvart högst upp på ryggen men kan skifta till grönsvart. Sidorna är mässing- eller silverfärgade beroende på var den lever.
Braxen växer långsamt och det tar 7-8 år innan den väger ett kilo. Den kan nå en vikt av 11,5 kg och bli 75 cm. Vanligtvis ligger vikten på ca 1-2 kg i svenska vatten.
Braxen är vanlig i Sjuhärads sjöar och åar.
Fiskköttet anses gott men är rikt på ben. Bästa säsong är på hösten. Braxen är en uppskattad sportfisk.
Till sidans topp
Lake
Laken är en sötvattens- fisk med skäggtöm under hakan. Den känns igen på sin långsträckta kropp och relativt breda huvud. Den har två ryggfenor, en främre kortare och en långsträckt bakre ryggfena. Färgen är grå- eller brunsvart på ryggen med ljusare, fläckiga sidor. Huden känns som läder men är täckt av små fjäll.
Laken kan bli upp till 1,2 m lång och väga 24 kg. Vanligtvis ligger vikten på 0,5-1,5 kg i våra vatten.
Laken är en kallvattenfisk som trivs i djupa, kalla och syrerika sjöar. Fisken äter mest under den kalla perioden av året och om sommaren är den aktiv under natten.
Laken har ett gott, välsmakande kött och rom. Bästa säsong att fånga fisken är på vintern.
Till sidans topp
ÅL
Ålen har en ormlik kropp. Rygg- och analfenor bildar en sammanhäng- ande fensöm runt om kroppens bakre del. Den saknar bukfenor och de mycket små fjällen ligger insänkta i huden. Färgen skiftar under de olika utvecklingsstadierna. Som fullvuxen har den svart rygg och gul eller vit buk.
Honan blir störst och kan väga upp till 5 kg och bli 1,5 m lång och hannen blir endast 30-50 cm lång.
Ålen förekommer i nästan hela Sverige. Ål kan man fiska i april-december och är god att äta året om samt anses vara en stor delikatess.
Även om ålen förekommer i många av Sjuhärads sjöar rekommenderar Marknadsplats 7-Härad och Sassis Resor 7-Härad ett mycket försiktig uttag av ål. Det globala ålbeståndet ligger med största säkerhet under vad som kan anses vara en biologiskt säker gräns.
Till sidans topp
Sik
Siken tillhör laxfiskarna men påminner om sill. Det är en långsträckt fisk med silvriga sidor, ljus buk och mörk rygg. Siken har en ganska liten mun med överbett, stjärtfenan är djupt kluven. På bakre delen av ryggen har den laxfiskarnas karaktäristiska fettfena. I Sverige förekommer flera olika sikarter som kan vara svåra att skilja åt. De större sikarna, stor- och älvsik brukar väga 1-2 kg, men kan väga upp till 7-8 kg.
Siken förekommer i så gott som hela landet i sjöar, älvar och längs syd- och ostkusten. Sik är en stimfisk, föredrar kallt vatten och förekommer gärna i stora djupa sjöar. Småsikar äter bottendjur till att börja med och övergår senare med att äta annan fisk.
Sik är en delikatess och färgen är med några få undantag alltid vitt. Rommen används till kaviar. Den bästa fångstperioden är mars-september.
Till sidans topp
Siklöja
Siklöjan är en liten blank fisk, förvillande lik sillen men med laxfiskens karaktäristiska fettfena. Den har underbett, till skillnad från den stora siken som har överbett. Ryggen kan vara grå- eller grönskimrande men buken är silverfärgad.
Siklöjan kan väga upp till 1 kg och bli 45 cm lång men i våra vatten blir den ca 20 cm och väger ca 100 g.
Siklöjan är en sötvattens- och bräckvattensfisk som förekommer i klara sjöar i mellersta och södra Sverige. Siklöjan är en typisk stimfisk som föredrar kallare vatten.

Marknadsplats 7-Härad och Sassis Resor 7-Härad rekommenderar att inte fiska Siklöja på grund av att arten är akut hotad. Siklöjan är globalt klassificerad som akut hotad både på fiskeriverkets hotade arter lista och internationella naturvårdsunionens rödlisteklassificering.
Till sidans topp
Karp
Karpen har en hög, kort och något tilltryckt kroppsform. Ryggfenan är långsträckt och stjärt- spolen kraftig. På över läppen har den två skäggtömmar samt en i varje mungipa. Färgen är vanligen gröngrå eller mässingsfärgad. Karpen, som anses vara mycket välsmakande, infördes till Sverige av munkarna under 1500-talet. Den kan väga upp till 30 kg och bli 100 cm lång. Vanlig vikt i våra vatten är runt 3 kg.
Karpen, som är världens mest odlade fisk, lever i lugna älvar och varma dammar (helst 15-25 °C) med rik växtlighet, i södra och mellersta Sverige. Den klarar av att leva i syrefattigt vatten och är seglivad. Karpens föda består av både växter och djur så den tar både frön och alger men också insekter, snäckor, musslor och kräftdjur. Fisken är skygg och tar mestadels till sig föda om natten.
Något kommersiellt fiske av karp förekommer inte i Sverige utan det är en odlad fisk och en sportfisk som sätts ut i vatten. Karp är god året om.
Till sidans topp
Nors
Norsen är en slank, silverglänsande fisk med långsmal kroppsform och med en stark lukt av gurka. Fisken kan bli upp till 40 cm och väga ca 200 gram.
Norsen lever oftast i stim och de svävar fritt i vattnet utan att söka upp bottnarna. De livnär sig för det mesta av plankton och insektslarver. Norsarna har en relativt lång livslängd på 10 år.
I Europa är nors en populär mat och restaurangfisk.
Till sidans topp
Sarv
Sarven har många liknelser med mörten men kan skiljas åt genom de korallröda fenorna, ofta mässingsgul kroppsfärg och ryggfenan är placerad längre bak på kroppen. Fiskens längd kan uppgå till 50 cm och väga ca 2 kg.
Sarven kan man ofta hitta simmandes i stim i varma grundvattensjöar och i långsamt rinnande kanaler och åar. På sommarhalvåret trivs den vid ytskiktet och på vinterhalvåret på djupare vatten. Sarvens föda består utav smådjur, småfisk och insekter.
Till sidans topp
Bäcknejonöga
Kroppsformen på bäcknejonöga är ålliknande med två ryggfenor. Arten blir vanligen 16 cm lång men i undantagsfall kan den bli upp till 30 cm lång.
Bäcknejonöga kan du finna i större och mindre vattendrag, oftast i bäckars och floders övre delar. Arten trivs uteslutande i sötvatten. Bäcknejonögan livnär sig som larv på mikroorganismer som den kan hitta på botten och som vuxen intar den ingen föda.
Till sidans topp
Småspigg
Småspiggen har en gulgrön färg med 7-11 taggar på ryggen. Under lektiden förändras färgen en aning och hanen rodnar vid bröstfenornas bas och hans strupe och buk svartnar en aning.
Småspiggen trivs bäst i sjöar och vattendrag. I sjuhäradsområdet finns fisken endast i ett antal sjöar. Småspiggens föda består utav fiskägg och -yngel men även andra ryggradslösa smådjur
Till sidans topp
Löja och benlöja
Fiskarna är smärta silverglittrande fiskar med stora ögon. Löjan och Benlöjan kan nå en längd på 100 cm och väga ca 100 gram.
Fiskarna trivs bäst i sjöar och lugnt rinnande vattendrag. De simmar oftast i stim och tillbringar sommarhalvåret vid ytan och vinterhalvåret på botten av sjöar eller vattendrag. Deras föda utgörs mestadels av plankton och insekter.
Fiskarna används som agnfisk i Sverige och i Europa används även löjans fjäll till framställning av konstpärlor.
Till sidans topp
Elritsa
Elritsan är en liten grönglänsande fläckig fisk som du kan finna i ett mindre antal sjöar i sjuhäradsområdet.
Fiskens längd utgörs ofta till 12 cm och kan väga så lite som 11 gram. Honan blir oftast större än hanen.
Elritsan kan man enklast hitta i klara rinnande vattendrag men även i sjöar med sten- och grusbottnar. Fisken rör sig oftast i stim som uppgörs av vanligtvis 10-20 fiskar. Elritsan föda består mestadels utav vatten- och luftlevande insekter, maskar och fiskyngel.
Till sidans topp
Röding
Rödingen skiljer sig från övriga laxfiskar genom sina små fjäll, sina ljusa fläckar mot silvrig bakgrund och sin spektakulära röda bukfärg i samband med leken på hösten. Fenorna har en orange-röd färg med vita kanter. Rödingen kan väga upp till 11 kg och bli 45 cm lång. Vanligtvis väger den 0,5-1 kg i våra vatten.
Fisken trivs på större djup i sjöar i syd- och mellansverige. Den finns både som vild och odlad och är kanske den mest "exotiska" laxfisken av alla. De olika arterna hybridiserar med varandra och avkomman är fortplantningsduglig vilket tyder på att det fortfarande pågår en aktiv artbildning. Vissa individer är stationära medan andra kan vandra, om möjligt ända ut till havet på sommaren.

Röding förekommer endast i ett fåtal sjöar i Sjuhärad. Enligt fiskeriverkets lista och den internationella naturvårdsunionens rödlisteklassificering är arten globalt hotad och väldigt sårbar. Marknadsplats 7-Härad och Sassis Resor 7-Härad rekommenderar därför att inte fiska arten röding.
Till sidans topp
Färna
Färnan har grövre silver- och svartfärgade nätmönstrade fjäll. Arten blir sällan längre än 55 cm och normalvikt är 0,5 kg, men det kan förekomma fiskar som kan väga upp till 2,8 kg.
Färnan föredrar strömmande vatten men kan även hittas i sjöar. I sjöar kan man hitta den i dy- och gräsbottnar. På vintern håller den sig nere vid botten och tvärtom på sommaren.
Den främsta födan för färnan är frön och andra växtämnen, ryggradslösa djur men även andra fiskar. En storvuxen färna kan till och med fånga en kräfta.

I Sjuhärad kan du finna Färna endast i ett fåtal antal sjöar.

Arten Färna är med i internationella naturvårdsunionens lista över globalt hotade fiskarter.
Färnan har klassificerats som missgynnad och vi på Marknadsplats 7-Härad och Sassis Resor 7-Härad rekommenderar att inte fiska arten Färna.
Till sidans topp
Id
Iden har silver- till bronsfärgade fjäll, röda buk- och analfenor och gula ögon. Den liknar mörten i många drag men kroppen är slankare. Iden kan bli en stor fisk, upp till 60 cm och väga 4 kg här i Sverige.
Fisken föredrar sjöar och floder med klart strömmande vatten, men man kan även finna den i grumliga sjöar och vid kusternas bräckvatten. Iden trivs bäst vid sandbotten men kan då och då ses vid vattenytan. Fisken simmar oftast i stim vid yngre ålder och vid äldre ålder bildar de mindre sällskap. Iden livnär sig på snäckor, insektslarver men även större fiskar. Iden är en uppskattad sportfisk.
Till sidans topp
Ruda
Ruda kan man hitta i ett 10-tal sjöar i Sjuhärad.
Fiskens karakteristiska drag är den långdragna ryggfenan och dess saknad av skäggtömmar. Det finns två olika slags rudor, antingen sjöruda eller dammruda. Sjörudan kan bli 45 cm och väga 3 kg och blir vanligtvis en aning större än dammrudan.
Rudan är den minst krävande och seglivade av alla fiskar i Sverige. Fisken kan du ofta finna både i stillastående som rinnande vatten och i sjöar. Vintertid ligger den i en lång dvala vid botten. Rudans föda utgörs för det mesta av vatteninsekter och maskar.
Till sidans topp
Bergsimpa
Bergsimpan finns i ett fåtal sjöar i sjuhäradsområdet. Bergsimpan är en liten svart fisk med stort och brett huvud med yviga bröstfenor.
Fisken trivs i både sjöar och floder. Den befinner sig mestadels vid strandkanten på stenig eller sandig botten och på vintertid går den ner på djupare vatten. Bergsimpan livnär sig på insekter, maskar, yngel och fiskägg.
Till sidans topp
Björkna
Björknan liknar braxen i många anseenden men kan skiljas åt med de röda bröst- och bukfenbaserna, silvervita sidorna och på ögat som är stort. Fisken kan väga upp till 1 kg och bli 50 cm lång men i Sverige förekommer den i ett avsevärt mindre format.
Björknan lever mestadels i sjöar och långsamrinnande grunda åar. Vattnet skall helst vara vegetationsrikt och varmt. Fisken äter oftast växtdelar, insekter och maskar. En större björkna kan även livnära sig på andra fiskar, främst nors.
Till sidans topp
Texterna är hämtade från organisationen Svensk Fisk, www.svenskfisk.se och anpassade till de lokala förhållanden i Sjuhärad av Marknadsplats 7-Härad och Sassis Resor 7-härad. Fiskteckningar: Calle Bergil
Till sidans topp
Marknadsplats 7-Härad & Sassis Resor 7-härad     tel. 070-2167218     turism@sjuharad.info
   
 
       This project is partly financed by the European Union