Internationella havsforskningsrådet (ICES) drar följande slutsats i sin senaste rapport: "Ålbeståndet ligger med största säkerhet under vad som kan anses vara en biologiskt säker gräns." För att verkligen förstå de faror som hotar arten bör vi helt kort titta på ålens säregna livscykel.

   Alla ålar föds i Sargassohavet, i mitten av norra Atlanten. Golfströmmen för med sig larverna till Europa och Nordafrika. De finner sin föda längs kusterna och i flodmynningarna och växer till glasål, ungfiskar. Efter att ha simmat uppströms etablerar de sig i lugna vatten i floder, dammar och vattendrag på slätterna, där de blir vuxna gulålar. Ungefär tio år senare blir de blankålar. Då simmar de nedströms och återvänder till Sargassohavet, där de reproducerar sig och dör. Under hela sötvattenscykeln utsätts ålen för många olika faror.

   För det första fiskas ålen intensivt under hela sin livstid, glasål såväl som blankål. Arten reproducerar sig dessutom inte i fångenskap – det är de vilda bestånden (framför allt glasålen) som försörjer vattenbruken.

   Ålen har också drabbats av att dess livsmiljöer försvinner och att vattnet förorenas, både i havet och i inlandsvattnen. Ålens färd upp- och nedströms försvåras dessutom av de många hinder som människan har skapat – exempelvis vallar och dammar – och bland de vuxna ålar som lyckas ta sig till lekområdena är dödligheten stor.

   Allt detta förklarar att åtgärderna för att skydda ålen berör många olika aspekter – kustområdena för ungålarna och inlandsvattnen för de vuxna ålarna.

   Efter att ha genomfört en rad samråd med forskare, branschföreträdare och medlemsstaterna föreslog kommissionen i oktober i år en förordning om inrättande av åtgärder för återuppbyggnad av ålbeståndet. Förslaget är en uppföljning av den handlingsplan som kommissionen presenterade redan 2003 (se Europeiskt fiske nr 24, december 2004, s. 9-10).

Nationella förvaltningsplaner
   I förslaget till förordning fastställs för det första ett gemensamt mål när det gäller den vuxna ålens vandring mot öppet hav för att reproducera sig. Andelen ålar "som klarar sig" ska för varje flodområde vara 40 procent av det antal vuxna ålar som under idealiska naturliga förhållanden skulle vandra mot havet, dvs. utan hinder längs vandringen, utan föroreningar och utan fiske.

   Eftersom ålpopulationerna i de olika flodområdena lever i olika miljöer och utsätts för olika typer av fiske kan åtgärderna inte vara identiska för alla regioner. Det är därför medlemsstaternas sak att vidta åtgärder för att målet ska nås, som att begränsa fisket eller minska de olika hindren längs vandringsvägen, till exempel genom att återställa livsmiljöer, undanröja de värsta föroreningskällorna och bygga klättringsvägar för fiskar längs dammarna.

   Varje flodområde kommer att få en särskild "förvaltningsplan". För de floder som går genom flera stater, som Rhen, Mosel, Douro och Tejo kommer förvaltningsplanerna att samordnas mellan de olika staterna.

   Förvaltningsplanerna ska lämnas till kommissionen i slutet av 2006. Efter att ha behandlats och godkänts av den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) kommer planerna att träda i kraft den 1 juli 2007. Kommissionen planerar även andra mer långsiktiga åtgärder, till exempel ett spårningssystem som ska förhindra att bestämmelserna överträds och åtgärder som kan öka mängden glasålar och därmed förbättra och bevara beståndet.

En provisorisk skyddsåtgärd
   Innan de nationella förvaltningsprogrammen har godkänts av kommissionen och trätt i kraft bör det enligt förslaget till förordning vidtas en kortsiktig skyddsåtgärd som innebär att allt ålfiske stängs av mellan den 1 och 15 i varje månad. I de medlemsstater som kan visa att de har vidtagit åtgärder för att nå målet om 40 procent ålar "som klarar sig" kommer fisket dock att kunna fortsätta under denna period. Detsamma gäller fisket av glasål, om dessa ålar är avsedda att sättas ut i floder och inte användas i vattenbruk. För att kommissionens förslag till förordning ska kunna genomföras måste parlamentet och rådet godkänna det under 2006.

Källa: "Fiske och vattenbruk i Europa", Nr 27, Dec 2005, Europeiska Kommissionen

   Mer information om fiskepolitiken i Europa kan du hitta här: http://ec.europa.eu/fisheries/index_sv.htm Du kan även beställa en gratisprenumeration av fiske och havsfrågor på europeiskt nivå på http://ec.europa.eu/fisheries/publications/magazine_sv.htm

Till sidans topp

Kraftfulla åtgärder för att rädda det europeiska ålbeståndet

Tillståndskrav för ålfiske från 1 maj 2007

   Det europeiska ålbeståndet befinner sig i en allvarlig kris. Det är därför nödvändigt att vidta åtgärder för att väsentligt öka andelen ålar som kan ta sig till Sargassohavet för lek och därmed bidra till en återhämtning av ålbeståndet.

   Samtidigt är det viktigt att kunna bibehålla det småskaliga kust- och insjöfisket. Fiskeriverket har därför beslutat om tillståndskrav för ålfiske från den 1 maj 2007. Sådant tillstånd får beviljas av länsstyrelsen till fiskare som har redovisat en genomsnittlig fångst av minst 400 kg ål per år under åren 2003-2005.

   I vissa vattenområden där Fiskeriverket bedömt att ålen sannolikt inte kan vandra ut till havet för att bidra till reproduktionen, till exempel på grund av att den måste passera många kraftverk, kan dock ålfiske även i fortsättningen bedrivas utan tillstånd. I de vattenområden där tillstånd för ålfiske krävs får den som inte har tillstånd att fiska ål bedriva ryssjefiske om redskapet har flyktöppningar.

   Även andra insatser för att stärka ålbeståndet pågår i Sverige, bland annat skall dödligheten i kraftverksturbiner minskas. Inom EU förbereds också ett beslut om ett flertal åtgärder för att stärka ålbeståndet, till exempel skall ålyngel som fortfarande kommer i överskott till vissa flodmynningar i Sydeuropa användas för utsättning istället för att exporteras ut ur Europa eller ätas upp.

Läs mer:
Ålfrågan ur ett svenskt perspektiv
Småskaligt fiske kan bestå trots ålförbud - artikel i Sött & Salt 2006-12-28
Bakgrundsinformation om ålbeståndet

Här kan du också ladda ner och läsa bestämmelserna i Fiskeriverkets författningssamling FIFS 2007:4 och FIFS 2007:5.

Till sidans topp